Intensiv jakt på läkemedel mot covid-19
2020-05-12
Just nu väntar hela världen på ett vaccin mot covid-19. Men det pågår också intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Vid BMC i Uppsala testas substanser som angriper samma typ av enzym som läkemedel mot hiv och hepatit-C.
– Vi vill ta fram antivirala läkemedel som riktar de sig mot olika måltavlor i viruset. Det kommer behövas flera bra läkemedel och de bör helst kunna tas enkelt i tablettform, inte intravenöst som läkemedlet Remdesivir, säger Johan Lennerstrand, docent i klinisk mikrobiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper.
Hans forskargrupp har satsat på att ta fram substanser som kan hämma ett unikt enzym, ”main protease”, som finns i viruset men inte i människoceller.
– Sådana proteashämmare har framgångsrikt tagit fram mot behandling av hiv och hepatit C tidigare, berättar Johan Lennerstrand, som har forskat om läkemedel mot hiv i tjugo år och om läkemedel mot hepatit C de senaste tio åren.
Med hjälp av forskarkollegor i Oxford och på KI har de fått tillgång till sars-cov-2-proteaset i ren form. Forskningen utförs till en början vid SciLifeLab:s läkemedelsplattform där de kan utnyttja datorbaserad virtuell screening kombinerat med extremt stora substansbibliotek från SciLifeLab.
– De här substanserna är dna-märkta och fungerar som små legobitar. Om två eller tre legobitar binds ihop kan det leda till miljarder olika varianter, beroende på hur stort substansbiblioteket är. Det här är ett unikt verktyg, som normalt bara de stora läkemedelsföretagen har. Men nu har vi fått tillgång till det, tack vare SciLifeLab, säger Johan Lennerstrand.
Startpunkt för nya läkemedel
Han räknar med att de kommer att få flera intressanta träffar mellan enzymet och olika substanser. Sedan ska de arbeta vidare med de bästa träffarna, tillsammans med Anja Sandström, forskare vid institutionen för läkemedelskemi, som har lång erfarenhet av att ta fram proteas-hämmare mot hepatit C och hiv.
– När vi har fått fram några första kandidater med läkemedelskemisyntes ska vi testa att de inte är toxiska, dels i enzymatiska tester och dels i säkerhetslaboratoriet här på Zoonosis Science Center, säger Johan Lennerstrand. Vi kanske kan bidra med en pusselbit tillsammans med en massa andra forskare som gör samma sak internationellt. Vi tar fram startpunkter för läkemedel.
Förutom att testa att substanserna fungerar i cellkulturer behöver man kontrollera att läkemedlet tas upp och förmedlas i kroppen på rätt sätt och att det inte är skadligt för patienten. Vid behov behöver små förändringar göras och även där får de hjälp av SciLifeLab, vars uppgift är att samarbeta med både läkemedelsföretag och akademiska grupper för att ta fram potentiella läkemedel.
– Med lite tur hoppas vi att snabbt hitta ett lovande substanser med direktverkan på sars-cov-2 som kan nå kliniska studier redan inom två år. Det behövs riktiga muskler för att göra de kliniska studierna och det görs av läkemedelsföretag. Normalt skulle det här ta minst fem år, men nu är det ju så pass bråttom att ett antiviralt läkemedel kommer att göras på rekordtid. Dessutom behövs flera läkemedel som angriper olika måltavlor i viruset, säger Johan Lennerstrand.
Testar redan existerande läkemedel
Redan nu testar de redan existerande läkemedel som skulle kunna ha effekt mot det nya coronaviruset.
– Vi kommer också att testa tidigare avancerade proteashämmare, såna som läkemedelsföretaget Medivir har tagit fram men valt att inte gått vidare med för kliniska studier för andra virusinfektioner. Vi kommer att studera dem både enzymatiskt och i cellkultur. Vi använder också datorsimuleringar och har tillgång till enormt kraftfulla datorprogram via Uppmax och SciLifeLab, säger Johan Lennerstrand.
Själva samlingspunkten för forskningen är Zoonosis Science Center (ZSC) på BMC. De har för närvarande ett stort fokus på forskning om coronapandemin. Förutom läkemedel utvecklar de tester för att undersöka smittspridning och immunitet i Sverige.
– När vi förstod att vi hade en okontrollerad spridning i Sverige, det vill säga att det här är något som vi kommer ha framför oss ett tag, fokuserade vi successivt om forskningen, säger Åke Lundkvist, professor i virologi som leder verksamheten vid ZSC.
Många olika kompetenser
Det underlättades av att forskningsfinansiärer både inom Sverige och inom EU gett klartecken för att använda anslag till andra projekt till forskning om det nya coronaviruset.
ZSC startades hösten 2014 och året därpå invigdes säkerhetslaboratoriet på BMC. Det var i samband med att Åke Lundkvist blev professor vid Uppsala universitet, efter att tidigare ha arbetat på KI och Smittskyddsinstitutet, som senare ombildades till Folkhälsomyndigheten.
Tillsammans med Björn Olsen, professor i infektionsmedicin, har han byggt upp en forskargrupp med en kärna på 15–20 personer med många olika kompetenser.
– I vår grupp finns virologer, bakteriologer, entomologer, läkemedelsexperter, veterinärer och medicinare. Det som är fantastiskt är att vi nu har en samling människor i vårt zoonoslabb som är optimal för att forska om viruset sars-cov-2, säger Åke Lundkvist.
Forskningen är främst inriktad på att hitta och utveckla tester som påvisar antikroppar mot viruset. Det är både snabbtester och mer avancerade tester och målet är att skapa en mer realistisk bild av smittspridningen i Sverige.
Färre än man trott bar på antikroppar
Nyligen gjordes tester på 454 personer i Stockholm som visade att bara 7,5 procent bar på antikroppar, vilket skiljde sig markant från beräkningarna som gjorts av Folkhälsomyndighetens experter.
– Hur immuniteten nu kommer att utvecklas får framtiden visa för vi kommer göra om det här i slutet av maj.
Idag sätter många sitt hopp till flockimmunitet, men Åke Lundkvist tycker att det är svårt att veta vad det innebär i det här fallet.
– Ingen vet hur det kommer att utvecklas och vad som behövs för att det ska fungera. Vi kan bara spekulera.
Kanske behöver vi vänta på ett vaccin och några verksamma läkemedel, innan samhället kan återgå till det normala. En sak är säker, forskare över hela världen arbetar på högvarv för att lösa den utmaningen.
Annica Hulth
IMBIM Nyheter
-
Kapningsstrategi kartlagd för hundratals virus
En strategi som virus använder sig av för att ta över en värdcell är att imitera små delar av cellens proteiner som kallas för motiv. I en ny studie samordnad från Uppsala universitet har forskarna använt en ny metod och dubblerat den tillgängliga informationen om hur virus härmar mänskliga bindingsmotiv. Resultaten ger fingervisningar om nya mål för utveckling av antivirala hämmare.
-
Proteoglycans in cancer and embryonic development konferens, 3 - 5 maj
-
Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor
I ett omfattande internationellt forskningsprojekt, har arvsmassan hos 240 olika däggdjur kartlagts och analyserats. Resultaten, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, visar hur arvsmassan hos både människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper hos olika arter samt vilka mutationer som kan orsaka sjukdom.
-
Hur bakterier blir resistenta mot antibiotika
Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen. På årets Göran Gustafsson-symposium samlas forskare för att presentera och diskutera forskning om antibiotikaresistens. Ökad kunskap om antibiotikaresistens kan påverka till ett mer hållbart beteende i samhället.
-
Antibiotika försvårade behandling av urinvägsbakterier under pandemin
Användningen av bredspektrumantibiotika ökade drastiskt inom intensivvården i början av covid-19-pandemin. Till en början hjälpte det patienter att undvika urinvägsinfektion och verkade förhindra tillväxten av de flesta bakterier. Men det bidrog också till en kraftig tillväxt av enterokocker, en antibiotikatolerant bakteriegrupp, och det försvårade behandlingen av urinvägsinfektioner.
-
-
Studerar kroppens försvar mot bakteriernas vapenarsenal
Vad kan vi lära av att studera bakteriernas framfart i vår tarm? I Mikael Sellins labb har man odlat fram tarm och lyckats filma när svaga punkter angrips av aggressiva bakterier. Genom att få en bättre bild av deras metoder och vapen hoppas man kunna förstå vad som händer även i andra bakterieinfektioner i kroppen.
-
Tove Hoffman har tilldelats medel från AXA forskningsfond
AXA forskningsfond har valt ut åtta forskningsprojekt för att främja vetenskaplig kunskap och informera beslutsfattande kring klimatförändringarnas hälsoeffekter
Klimatförändringarna är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) det enskilt största hälsohot som mänskligheten står inför. Mer vetenskaplig kunskap krävs omgående för att påskynda medvetenheten och utveckla effektiva anpassnings- och begränsningsstrategier för att bevara planetens och människors hälsa.
-
Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras
En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pathology.
-
Kan vi hjälpa barn som drabbats av Sanfilippos sjukdom?
Professor Lena Kjellén vid Uppsala universitet har fått ta del av de pengar som Hjärnfonden delar ut från Team Rynkebys årliga arrangemang Skolloppet. Tillsammans med Anders Dagälv, ST-läkare vid Akademiska sjukhuset, forskar hon på ämnet och försöker hitta ett sätt att behandla Sanfilippos sjukdom.
-
Hundars allergiska eksem kan kopplas till vissa delar av arvsmassan
Nya genmappningsmetoder har hjälpt forskare att, hos hundar, hitta samband mellan allergiskt eksem och flera regioner i arvsmassan. Några av de identifierade generna stämmer överens med gener som kopplats till samma sorts problem hos människor. Till exempel har filaggrinkomplexet, som anses vara den starkaste riskfaktorn för atopiska eksem hos människor, nu också kopplats till sjukdomen hos hundrasen Labrador retriever.
-
Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship
Marie Skłodowska-Curie finansieringsprogram är ett av Europeiska unionens flaggskepp för forskarutbildning och postdoktoral utbildning av forskare.
-
Gunnar Pejler har tilldelats 6 miljoner kronor i forskningsanslag från Erling-Perssons stiftelse
-
Gunnar Pejler har tilldelats 1.5 miljoner kronor i forskningsanslag från Hjärt-Lungfonden
-
Åke Lundkvist har tilldelats 3 miljoner kronor i laborativt stöd från SciLifeLab
Åke Lundkvist har tilldelats 3 miljoner kronor i laborativt stöd från SciLifeLab för perioden 2023 - 2024 för projektet ZSC – National core facility for Pandemic Preparedness
-
Förändringar av lymfkörtlar vid cancer – nytt forskningsfält med löfte om möjligheter att hitta nya biomarkörer och framtida terapi
För flera typer av cancer finns ett starkt kliniskt samband mellan att tumörceller har spridit sig till lymfkörtlarna, så kallad lymfkörtelmetastas, och en sämre prognos för patienten. Detta gäller cancertyper såsom bröstcancer, malignt melanom, prostatacancer och cancer i pankreas. Effekten av att tumörer sprider sig till lymfkörtlar kan vara stark. Den genomsnittliga tioåriga överlevnaden hos bröstcancerpatienter med lymfkörtelmetastas låg i äldre studier på runt 40–50 procent medan patienter utan lymfkörtelmetastas visade siffor runt 85 procents överlevnad. Här beskriver forskarna Tove Bekkhus och Maria H. Ulvmar vid Uppsala universitet den senaste kunskapen på området.
-
Vetenskapsrådets Konsolideringsanslag 2022 till Grupp Sellin
Mikael Sellins forskningsgrupp har beviljats ett av årets Konsolideringsanslag från svenska Vetenskapsrådet. Anslaget, på 10 miljoner kronor över 5 år, syftar till ”…att ge de mest framstående yngre forskarna möjlighet att konsolidera sin forskning och vidga sin verksamhet som självständiga forskare”.
-
Jin-ping Li har beviljats proof of concept-bidrag av Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag för proof of concept inom infektionsområdet 2022. Totalt beviljas närmare 20 miljoner kronor för 2022–2024.
-
Maria Letizia Di Martino har tilldelats Carl Tryggers Stiftelse forskningsbidrag
Maria Letizia Di Martino har tilldelats 444,000 SEK av Carl Tryggers Stiftelse till projektet ”The fitness landscape of Shigella flexneri at the transition between environmental and host-colonizing lifestyles”.
-
Forskare vid IMBIM tilldelas totalt 23.4 miljoner av Vetenskapsrådet för bidragsperioden 2022-2027
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom medicin och hälsa 2022. Totalt beviljas drygt 1,2 miljarder kronor för åren 2022–2027.
-
Forskare vid IMBIM tilldelas totalt 12,3 miljoner kronor i forskningsanslag av Cancerfonden
Cancerfonden delar i år ut 900 miljoner kronor till 230 forskningsprojekt
-
Utbredd variation av nedärvda retrovirus bland Darwinfinkar
Arvsmassan hos ryggradsdjur är ett arkiv för historiska retrovirusinfektioner som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus. Forskare från Uppsala universitet och Princeton University presenterar nu nya rön om retroviral etablering och utbredning bland Darwinfinkar. Resultaten publiceras i Nature Communications.
-
Cancervaccin på gränsen till genombrott
Utvecklingen av cancervaccin kan snabbas på tack vare den internationella kraftsamling som gjordes för att framställa covid-19-vaccin. På sikt kan cancerformer som i dag saknar bot bli möjliga att behandla. Men vad är egentligen ett cancervaccin?
-
Så kan innovation från Uppsala universitet minska resistenta bakterier
Att behandla svåra infektioner med kombinerad antibiotika har länge varit praxis i den svenska vården. Trots det finns det, just nu, inget kliniskt test för hur väl det faktiskt fungerar. Det vill forskaren Nikos Fatsis-Kavalopoulos ändra på med hjälp av en nyutvecklad metod.
-
Nya nedärvda retrovirus identifierade i koalans arvsmassa
Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus (ERV). Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya rön om retroviral etablering i koalans arvsmassa. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
-
Inês Rodrigues Faria, masterstudent vid IMBIM, fick priset för bästa korta muntliga presentation vid the 11th One Health Sweden Scientific Meeting "Pandemics and preparedness", March 2022.
-
Erik Schubert, doktorand vid IMBIM, har fått pris för bästa poster vid den vetenskapliga konferensen Viruses 2022
Erik Schubert presenterade resultat om hur humana adenovirus kan påverka homeostasen hos mitokondrier med fokus på vilket virusprotein som kan vara ansvarigt för utsläpp av mitokondrie-DNA.
-
Legionellas förfäder angrep celler för miljarder år sedan
Förfäderna till legionellabakterier infekterade eukaryotaceller redan för två miljarder år sen. Detta skedde snabbt efter att eukaryoter började livsnära sig på bakterier. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som nu publiceras i Molecular Biology and Evolution. Resultaten blir också ett inlägg i hönan eller ägget-diskussionen om huruvida det var mitokondrier eller fagocytos som kom först.
-
Svenska Virologiföreningen har beslutat att det första Sigvard Olofsson-priset i virologi ska delas mellan Ka-Wei Tang vid Sahlgrenska akademin och Mahmoud M Naguib vid IMBIM.
-
Sill och skarpsill – havets silver som blev till sand
Min passion är att förstå den genetiska bakgrunden för utveckling av biodiversitet och ser gärna att vår forskning omsätts till ett mer hållbart nyttjande av den fantastiska resurs som sill och skarpsill utgör, skriver Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid IMBIM.
-
Johanna Lindahl har tilldelats ca 3 miljoner i forskningsanslag från Formas.
-
Forskare vid IMBIM tilldelas totalt 20 miljoner kronor i forskningsanslag av Cancerfonden
Cancerfondens forskningsnämnd har vid sitt senaste sammanträde beslutat att dela ut 732 miljoner kronor till 230 forskningsprojekt. Sammanlagt i år blir det 850 miljoner kronor till svensk cancerforskning.
-
För andra året i rad har medicinska studierådet utsett IMBIM´s kurs medicinsk mikrobiologi till bästa kurs på läkarprogrammet.
-
Örjan Carlborg, Lionel Guy, Jenny Hesson, Diarmaid Hughes, Mahmoud Naguib och Linus Sandegren har tilldelats totalt 2.8 miljoner SEK för perioden 2022- 2024
-
Carl-Johan Rubin har tilldelats 3 120 000 NOK från Havforskningsinstitutet för perioden 2022 - 2025
-
Dan Andersson, Patric Jern, Nils Landegren och Jin-ping Li tilldelas totalt 21.8 miljoner av Vetenskapsrådet för bidragsperioden 2021-2025
-
Därför har vissa Darwinfinkar gula näbbar
-
Allergisk stimulans aktiverar förstadieceller till mastceller
-
Dan I Andersson har tilldelas medel om 2 025 000 dollar över fem år från amerikanska National Institutes of Health (NIH)
-
Tarmens ytskikt ändrar storlek vid bakterieangrepp
-
Nils Landegren tilldelas Stora Gustafsson priset 2021
-
Påskkaninen som kan gå på ”händerna”
-
Mastcellers frisättning av serotonin bidrar till luftvägsöverkänslighet vid astma
-
Över en halv miljard människor per år får någon typ av bakteriell tarminfektion. Genom att bygga sina egna tarmar, så kallade organoider, kan Mikael Sellin och hans kollegor på Uppsala Universitet studera hur infektionerna går till.
-
Antibiotikaresistens kan uppstå helt slumpmässigt
-
Dna-analys ett verktyg för hållbart sill- och strömmingsfiske
-
Linnémedaljen tilldelas professor Kerstin Lindblad Toh
-
Stora bidrag till utveckling av forskningsinfrastruktur. Kerstin Lindblad-Toh tilldelas 7 850 000 kr för sitt projekt En svensk EBP plattform: infrastruktur och proof-of-principle project
-
Carl-Henrik Heldin, Per Jemth, Joakim Näsvall och Gunnar Pejler tilldelas totalt 14,2 miljoner av Vetenskapsrådet för bidragsperioden 2020-2024.
-
Snabbt test av antibiotikaresistens
Att hitta rätt antibiotika och att göra det fort – det kan vara livsviktigt vid svåra infektioner. Forskarna Johan Elf och Dan Andersson är med och utvecklar ett mycket snabbt test av antibiotikaresistens. Målet är att tiden från prov till svar ska minska från ett dygn till under fyra timmar.