Ny studie belyser autoantikroppar vid COVID-19

Ett internationellt samarbete där Nils Landegrens grupp på IMBIM medverkat har identifierat genetiska faktorer bakom autoantikroppar mot typ I interferon, som är associerade med svår COVID-19. Deras publikation i Nature kopplar utvecklingen av dessa autoantikroppar till genetiska defekter i den alternativa NFκB-signalvägen och en bristande immunologisk tolerans i thymus.

Frekvensen av förstadieceller till mastceller i blodcirkulationen är högre hos astmapatienter under björkpollensäsongen än utanför. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Allergy.

Dan I Anderson, professor i medicinsk bakteriologi, och Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, delar lika på 2023 års Björkénska pris. Det är ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.

En strategi som virus använder sig av för att ta över en värdcell är att imitera små delar av cellens proteiner som kallas för motiv. I en ny studie samordnad från Uppsala universitet har forskarna använt en ny metod och dubblerat den tillgängliga informationen om hur virus härmar mänskliga bindingsmotiv. Resultaten ger fingervisningar om nya mål för utveckling av antivirala hämmare.

I ett omfattande internationellt forskningsprojekt, har arvsmassan hos 240 olika däggdjur kartlagts och analyserats. Resultaten, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, visar hur arvsmassan hos både människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper hos olika arter samt vilka mutationer som kan orsaka sjukdom.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen. På årets Göran Gustafsson-symposium samlas forskare för att presentera och diskutera forskning om antibiotikaresistens. Ökad kunskap om antibiotikaresistens kan påverka till ett mer hållbart beteende i samhället.

Användningen av bredspektrumantibiotika ökade drastiskt inom intensivvården i början av covid-19-pandemin. Till en början hjälpte det patienter att undvika urinvägsinfektion och verkade förhindra tillväxten av de flesta bakterier. Men det bidrog också till en kraftig tillväxt av enterokocker, en antibiotikatolerant bakteriegrupp, och det försvårade behandlingen av urinvägsinfektioner.

Vad kan vi lära av att studera bakteriernas framfart i vår tarm? I Mikael Sellins labb har man odlat fram tarm och lyckats filma när svaga punkter angrips av aggressiva bakterier. Genom att få en bättre bild av deras metoder och vapen hoppas man kunna förstå vad som händer även i andra bakterieinfektioner i kroppen.

AXA forskningsfond har valt ut åtta forskningsprojekt för att främja vetenskaplig kunskap och informera beslutsfattande kring klimatförändringarnas hälsoeffekter

Klimatförändringarna är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) det enskilt största hälsohot som mänskligheten står inför. Mer vetenskaplig kunskap krävs omgående för att påskynda medvetenheten och utveckla effektiva anpassnings- och begränsningsstrategier för att bevara planetens och människors hälsa.

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pathology.

Nya genmappningsmetoder har hjälpt forskare att, hos hundar, hitta samband mellan allergiskt eksem och flera regioner i arvsmassan. Några av de identifierade generna stämmer överens med gener som kopplats till samma sorts problem hos människor. Till exempel har filaggrinkomplexet, som anses vara den starkaste riskfaktorn för atopiska eksem hos människor, nu också kopplats till sjukdomen hos hundrasen Labrador retriever.

Marie Skłodowska-Curie finansieringsprogram är ett av Europeiska unionens flaggskepp för forskarutbildning och postdoktoral utbildning av forskare.

Åke Lundkvist har tilldelats 3 miljoner kronor i laborativt stöd från SciLifeLab för perioden 2023 - 2024 för projektet ZSC – National core facility for  Pandemic Preparedness

För flera typer av cancer finns ett starkt kliniskt samband mellan att tumörceller har spridit sig till lymfkörtlarna, så kallad lymfkörtelmetastas, och en sämre prognos för patienten. Detta gäller cancertyper såsom bröstcancer, malignt melanom, prostatacancer och cancer i pankreas. Effekten av att tumörer sprider sig till lymfkörtlar kan vara stark. Den genomsnittliga tioåriga överlevnaden hos bröstcancerpatienter med lymfkörtelmetastas låg i äldre studier på runt 40–50 procent medan patienter utan lymfkörtelmetastas visade siffor runt 85 procents överlevnad. Här beskriver forskarna Tove Bekkhus och Maria H. Ulvmar vid Uppsala universitet den senaste kunskapen på området.

Mikael Sellins forskningsgrupp har beviljats ett av årets Konsolideringsanslag från svenska Vetenskapsrådet. Anslaget, på 10 miljoner kronor över 5 år, syftar till ”…att ge de mest framstående yngre forskarna möjlighet att konsolidera sin forskning och vidga sin verksamhet som självständiga forskare”.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag för proof of concept inom infektionsområdet 2022. Totalt beviljas närmare 20 miljoner kronor för 2022–2024.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom medicin och hälsa 2022. Totalt beviljas drygt 1,2 miljarder kronor för åren 2022–2027.

Cancerfonden delar i år ut 900 miljoner kronor till 230 forskningsprojekt

Arvsmassan hos ryggradsdjur är ett arkiv för historiska retrovirusinfektioner som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus. Forskare från Uppsala universitet och Princeton University presenterar nu nya rön om retroviral etablering och utbredning bland Darwinfinkar. Resultaten publiceras i Nature Communications.

Utvecklingen av cancervaccin kan snabbas på tack vare den internationella kraftsamling som gjordes för att framställa covid-19-vaccin. På sikt kan cancerformer som i dag saknar bot bli möjliga att behandla. Men vad är egentligen ett cancervaccin? 

Att behandla svåra infektioner med kombinerad antibiotika har länge varit praxis i den svenska vården. Trots det finns det, just nu, inget kliniskt test för hur väl det faktiskt fungerar. Det vill forskaren Nikos Fatsis-Kavalopoulos ändra på med hjälp av en nyutvecklad metod.

Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus (ERV). Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya rön om retroviral etablering i koalans arvsmassa. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

Erik Schubert presenterade resultat om hur humana adenovirus kan påverka homeostasen hos mitokondrier med fokus på vilket virusprotein som kan vara ansvarigt för utsläpp av mitokondrie-DNA.

Förfäderna till legionellabakterier infekterade eukaryotaceller redan för två miljarder år sen. Detta skedde snabbt efter att eukaryoter började livsnära sig på bakterier. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som nu publiceras i Molecular Biology and Evolution. Resultaten blir också ett inlägg i hönan eller ägget-diskussionen om huruvida det var mitokondrier eller fagocytos som kom först.

Min passion är att förstå den genetiska bakgrunden för utveckling av biodiversitet och ser gärna att vår forskning omsätts till ett mer hållbart nyttjande av den fantastiska resurs som sill och skarpsill utgör, skriver Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid IMBIM.

Cancerfondens forskningsnämnd har vid sitt senaste sammanträde beslutat att dela ut 732 miljoner kronor till 230 forskningsprojekt. Sammanlagt i år blir det 850 miljoner kronor till svensk cancerforskning.